Isabelle Berg

 

Det enda som varit rätt med denna dagen är att jag för en gångs skull fick på mig rätt strumpor idag (veckodags-strumpor) vilket jag aldrig brukar lyckas med.. Men det var också det enda som gått rätt till! Jag är så fruktansvärt arg, ledsen, besviken och tom att mina fingrar brinner när jag skriver! Jag börjar tappa tron på mänskligheten på riktigt, om våra sköra hjärtan som vi har blivit sagda ska vårdas av oss själva och andra. BULLSHIT!

 
Är det konstigt att vi dricker mer alkohol än någonsin, äter mer skräpmat och godis, eller stannar inne i soffan när världen och människan är så grymt jävla hård och kall! Någonstans måste ju smärtan ta vägen, någonting som hjälper till att bedöva.

 

Jag fick höra för ett tag sen av min syster att jag alltid är brutalt ärlig! Istället för att säga en lögn, som kanske kan vara lindrigare drar jag mig inte för att vara ärlig fullt ut, i vilket fall den än gäller. Därför har jag aldrig förstått grejen med att ljuga. Vart stoppar man samvetet i kroppen som man får av att såra andra människor?

 

Jag har lärt mig två saker denna helgen. Det ena är att folk förändas inte så mycket som vi tror, jag kommer ju alltid vara Isabelle på nått höger eller vänster. Och det känns skönt! Jag tog mig i kragen, grävde ner min envishet och fick tillbaka en vän jag saknat.

Det andra är att jag måste köpa en svin-ometer. Helst den dyraste med den bästa avläsaren så jag kan hålla mig långt långt ifrån att få en kniv i ryggen igen!

Tack för kaffet och fuck you!