hejdå Asien, hej Sverige!
3 månader, 12 veckor & 90 dagar.
Nu sitter jag hemma på Hattvägen igen och undrar vart tiden flög iväg?!
På tre månader har jag hunnit med att utforska Thailand, Laos, Vietnam & Malaysia. Jag har flygit 5 gånger, åkt buss mer än 20 gånger och sovit i mer än 35 olika hotell/hostel/bungalows-sängar. Jag har gjort det roligaste jag någonsin gjort i mitt liv, mitt livs resa!
Jag har varit överallt, done it all och fått tusentals minnen med mig hem! Någonstans där i Thailand fick man perspektiv och insåg rätt fort vad som är värt och ovärt här i livet, vad man borde lägga ner tid på och vad man inte borde lägga ner en sekund på, vilka man verkligen saknade, och vilka man inte ens egentligen behöver.
Jag har lärt mig att det inte finns någonting mer att vara rädd för än rädslan att förlora sina nära och kära.
Det är sjukt hur fort tiden gick och att man sitter hemma i lilla Alvesta igen. Det känns som det lika väl kunde varit en vecka sen som jag sa hejdå till familjen med tårar i ögonen. Istället blev jag hämtad av dom igår på Kastrups flygplats med ännu fler tårar i ögonen av lycka!
Nu börjar vardagen igen med nytt jobb som ska bli superkul! Och om 2 månader ska min syster få barn, jag längtar!
FRAMTIDEN SER LJUS UT!
Nu sitter jag hemma på Hattvägen igen och undrar vart tiden flög iväg?!
På tre månader har jag hunnit med att utforska Thailand, Laos, Vietnam & Malaysia. Jag har flygit 5 gånger, åkt buss mer än 20 gånger och sovit i mer än 35 olika hotell/hostel/bungalows-sängar. Jag har gjort det roligaste jag någonsin gjort i mitt liv, mitt livs resa!
Jag har varit överallt, done it all och fått tusentals minnen med mig hem! Någonstans där i Thailand fick man perspektiv och insåg rätt fort vad som är värt och ovärt här i livet, vad man borde lägga ner tid på och vad man inte borde lägga ner en sekund på, vilka man verkligen saknade, och vilka man inte ens egentligen behöver.
Jag har lärt mig att det inte finns någonting mer att vara rädd för än rädslan att förlora sina nära och kära.
Det är sjukt hur fort tiden gick och att man sitter hemma i lilla Alvesta igen. Det känns som det lika väl kunde varit en vecka sen som jag sa hejdå till familjen med tårar i ögonen. Istället blev jag hämtad av dom igår på Kastrups flygplats med ännu fler tårar i ögonen av lycka!
Nu börjar vardagen igen med nytt jobb som ska bli superkul! Och om 2 månader ska min syster få barn, jag längtar!
FRAMTIDEN SER LJUS UT!
