Isabelle Berg

Jag har suttit och stirrat på skärmen i  över 30 minuter utan att få fram något "rätt" att skriva. Man kan väl tycka att jag likaväl kan låta bli om jag ändå inte kommer på något.. Men saken är inte att jag inte vet vad jag vill skriva, utan vad jag kan skriva. Det har blivit en hel del funderingar idag, massa frågor som dykt upp i huvudet..
Varför?!
"I guess it was´nt meant to be" har snurrat i mitt huvud den senaste tiden och intalat mig att det är så det är och bara att gilla läget. Man bygger upp något för sig själv och för att göra det lättare, trots att det egentligen inte är det man alls vill göra. Men nu snurrar miljoner tankar, minnen, frågor.. u name it. Man kan säga att det jag byggt upp, rasade inatt.
Jag vet inte vad jag ska tycka, känna eller tro. Men att det bara råkade bli så känns lite väl långsökt, kanske var det trots allt med mening. Jag vet inte ens om jag vill att det skulle vara så, kanske vore det lättare om det var en olyckshändelse, då borde det väl inte göra någon skillnad för mig.. Eller ?! Jag ljuger om jag säger att hjärtat inte slog ett dubbelslag och att jag inte blev sjukt chockad inatt. Och jag är inte heller ärlig om jag säger att jag inte blev riktigt glad..

---