besviken.
Ja, det är bara en av många känslor. Är besviken, arg, ledsen, förvånad och ja.. jävligt jävligt arg !!
Jag kommer aldrig någonsin kunna förstå hur du bara struntade i dagen du sett fram emot mer än jag, min bal. Hur du släppte allt omkring dig så lätt och skaffade ett helt nytt liv, utan en tanke på allt du förlorade i samma sekund som du gjorde ditt val. Hur ditt ego sakta började smyga sig fram och ta över den personen jag alltid alltid sett upp till, ja du var verkligen min förebild. Jag älskade att sitta på toaletten varje morgon när jag var en liten flicka och se dig sminka dig, göra iordning håret, sätta på dig fina kläder och glittra från topp till tå. Kommer så väl ihåg att jag frågade vad alla de olika sminkgrejerna hette och tyckte det var så kul redan då!
Jag känner inte igen dig längre i handlingar och i ditt tänkande, så jag undrar vilken främling du skulle vara om jag mötte dig en dag. Kommer nog aldrig någonsin "förlåta" dig för att du inte tog del i mina viktiga stunder som jag vet att du ångrar eller kommer ångra, jag vet att du skulle stått och kollat på mig i min balklänningen och tänkt att din lilla brorsdotter blivit stor.
Jag hoppas verkligen du läser det här..
