terapi.
Nu har jag två kvällar i sträck lagt mig vid 9 tiden, satt på en film, tänt mina vaniljljus och gosat ner mig i sängen. Och gud så skönt det är, man hinner slappna av en stund och man blir faktiskt tröttare än när man lägger sig för att klockan är mycket och man måste.
Men på sätt och vis låter det ju nästan lite sorligt, stänger in mig själv i rummet och tänder ljus överallt, ingen annan i närheten. Men det känns lite som terapi, jag får tid för mig själv och mina tankar och känner att jag kan ta nya tag och nya andetag för nästa dag.
samtidigt ska jag inte ljuga och säga att jag inte skulle säga nej till mysigt sällskap..
6 bussen imån vare ja.. natti
