ärlighet.
Jag har låtit mina problem, mina tyngder och ilska gått ut över andra.
Jag har varit egoistisk, självisk, elak, ett svin.. u name it, kalla mig vad ni vill. För det är inte mer än rätt. Jag klandrar ingen annan än mig själv för mitt beteende och jag ångrar det något fruktansvärt. Panikkänslor och klumpar i magen för att jag sabbat så jävla mycket i onödan.
Jag vet att jag gjort fel än en gång, jag vet att jag gjort många arga, jag vet att jag inte ställt upp, jag vet att jag gjort många besvikna, jag vet allt det där.. Och jag säger förlåt med hela mitt hjärta, trots att jag vet att det är försent förlänge sen. Jag vet allt så jävla väl, och det finns inte ett dugg jag kan göra ogjort.
Jag vill inte vara såhär, det räcker nu. Det skulle ha varit stopp för längesen.
Ett jävla svin.
förlåt tjejer, det gör ont i mig varje sekund.. jag saknar er!
