jag saknar dig.
Idag kom det in en kvinna i salongen, hon kan ha varit i pensionsåldern sisådär 60-65 år. Hon kom in med ett glatt humör, hälsade och satte sig i vänthörnan med en kopp kaffe. Från första till sista stund hon var i salongen kunde jag bara tänka på en person.. Samma kroppsbyggnad, lång och stort bygd med smala krokiga händer och fingrar. Ett lätt underbett och världens snällaste ögon. Hon pratade t.o.m likadant, med sådan inlevelse och med ett sådant intressant uttryck i ansiktet, hon visade verkligen att hon lyssnade på den hon pratade med. När hon sedan satt med färg i håret och en tidning i högsta hugg var det nästan overkligt likt, på samma sätt hade hon handen under hakan och försökte se med sina gamla glasögon vad det stod i Damernas Värld.
Det är flera år sen vi sågs nu och jag saknar dig. Jag saknar hur du alltid fick mig glad, hur du alltid ville mig väl i vått och torrt hur jävlig jag än var. Jag saknar att vi knappt aldrig pratar, och speciellt våra samtal långt in på nätterna om allt och ingenting. Tänk att vi sågs så mycket förr, jag bodde hos dig på loven.
Jag saknar dig min gamla Farmor ♥
