tomt.
jag vet inte vad jag ska göra. jag kan inte sluta tänka på allting.. fick knappt någon sömn inatt och jag känner mig bara så ensam. det spelar ingen roll om man har 100 människor runt omkring sig, man känner ändå att det är en bit som fattas. jag orkar inte med såna här saker, inte igen.. och jag vet inte om det var det bästa, kanske var det de, kanske inte?! redan nu känner jag en saknad, det var ändå min stora vardag som försvann.
det går inte förklara hur sjukt jobbigt det är, allting påminner om oss, alla bra minnen kommer fram och man undrar vad det var som gick så jävla fel...
jag har så mycket tankar.
